Han är på resande fot och det är klart det är typiskt. Jag har precis börjat vänja mig vid att kunna berätta om min dag, skicka dumma skämt och ventilera mina allt igenom vansinniga tankar med honom så åker han iväg.
Men frukta ej, kära ni. Väntan som varat så länge lider nu mot sitt slut. Ikväll är han hemma igen.
Jag längtar!! <3
torsdag, september 27, 2012
torsdag, september 20, 2012
Kärlek, kärlek, kärlek
Kärlek på ett bra sätt idag.
Kan jag vara något annat än glad? Om vi sätter alla skitsaker åt sidan en stund. Ja, okej, så ditt jobb suger? Det är 8 timmar av 24, skit i det! Ja, okej, så du borde träna mer för magen är för rund? Fuck that shit.
Titta på lite mer essentiella saker i livet då?
Visst är det en väldig massa lycka där? Det kan vara en underbart fräknig vän som precis kläckt fram världens vackraste lilla flickebarn. Det kan vara det faktum att en sval vind smekte min kind på vägen hem från frisören och det ändå, med facit i hand, kändes rätt okej med hösten, för jag har hälsan att orka med i år.
Men största lyckan är den som är close to home. Jag har världens potentiellt finaste människa, världens bästa vän, världens skönaste person i mitt liv igen. Hur kan jag ens börja förklara hur surrealistiskt det känns. Nyhetens behag kommer aldrig att lägga sig.
Jag skrattar så jag tjuter och snyftar som ett litet barn när jag är med dig. Jag har ingen jag kan berätta allt i hela världen för på samma sätt som jag gör med dig. När du är nära gör du mig vansinnig och när du är långt bort så längtar jag efter dig. Du är så lik mig att det är som att tala med mig själv ibland.
Mitt hjärta är inte helt utan dig, mitt liv är inte lika roligt.
Skynda dig tillbaka från värmen, skynda dig hit och låt tiden vi får tillsammans utklassa ALLT så till den milda grad att du måste flytta tillbaka till din familj här uppe. Vi saknar dig.
Kan jag vara något annat än glad? Om vi sätter alla skitsaker åt sidan en stund. Ja, okej, så ditt jobb suger? Det är 8 timmar av 24, skit i det! Ja, okej, så du borde träna mer för magen är för rund? Fuck that shit.
Titta på lite mer essentiella saker i livet då?
Visst är det en väldig massa lycka där? Det kan vara en underbart fräknig vän som precis kläckt fram världens vackraste lilla flickebarn. Det kan vara det faktum att en sval vind smekte min kind på vägen hem från frisören och det ändå, med facit i hand, kändes rätt okej med hösten, för jag har hälsan att orka med i år.
Men största lyckan är den som är close to home. Jag har världens potentiellt finaste människa, världens bästa vän, världens skönaste person i mitt liv igen. Hur kan jag ens börja förklara hur surrealistiskt det känns. Nyhetens behag kommer aldrig att lägga sig.
Jag skrattar så jag tjuter och snyftar som ett litet barn när jag är med dig. Jag har ingen jag kan berätta allt i hela världen för på samma sätt som jag gör med dig. När du är nära gör du mig vansinnig och när du är långt bort så längtar jag efter dig. Du är så lik mig att det är som att tala med mig själv ibland.
Mitt hjärta är inte helt utan dig, mitt liv är inte lika roligt.
Skynda dig tillbaka från värmen, skynda dig hit och låt tiden vi får tillsammans utklassa ALLT så till den milda grad att du måste flytta tillbaka till din familj här uppe. Vi saknar dig.
onsdag, september 19, 2012
A cunning plan.
Jag har en plan. En briljant, fantastisk, grym plan som kanske till och med kommer kunna få att gå i lås.
Jag känner mig som där innan jul när jag köpt alla presenter och är så uppspelt att jag bara vill att alla ska öppna sina presenter NUNUNU även om det bara är november och en halv evighet kvar till julafton.
Jag önskar jag kände så varje morgon när jag vaknade. Förväntansfull på vad dagen ska föra med sig. Glad och tillfreds och sprallig. Istället så lever jag för helgerna igen. Och det har inte längre med sjukdom att göra, det har inte med hösten att göra (well, inte så mycket som man kan tro). Det har att göra med mitt liv, min situation och livsval som ligger och vrider sig under min fot. Frågan är vad jag tänker besluta och vad det får för följder för mig.
Men jag tänker bara se möjligheter. Framtiden är ju där, precis framför nosen. Det gäller bara att ge sig själv en omskakning, umgås med de man älskar och få lite perspektiv.
Nu jävlar.
Jag känner mig som där innan jul när jag köpt alla presenter och är så uppspelt att jag bara vill att alla ska öppna sina presenter NUNUNU även om det bara är november och en halv evighet kvar till julafton.
Jag önskar jag kände så varje morgon när jag vaknade. Förväntansfull på vad dagen ska föra med sig. Glad och tillfreds och sprallig. Istället så lever jag för helgerna igen. Och det har inte längre med sjukdom att göra, det har inte med hösten att göra (well, inte så mycket som man kan tro). Det har att göra med mitt liv, min situation och livsval som ligger och vrider sig under min fot. Frågan är vad jag tänker besluta och vad det får för följder för mig.
Men jag tänker bara se möjligheter. Framtiden är ju där, precis framför nosen. Det gäller bara att ge sig själv en omskakning, umgås med de man älskar och få lite perspektiv.
Nu jävlar.
En liten fågel som viskar...
Jag blir så glad. För en evighet sedan hittade man en liten 16-årig sparv som sjöng covers på youtube.
Sedan tar det lite tid och så dyker han upp på Spotify. Förstå vilken livsresa han kommer ha. Omvälvande känslor kan jag identifiera mig med iallafall. Mer än någonsin.
Sedan tar det lite tid och så dyker han upp på Spotify. Förstå vilken livsresa han kommer ha. Omvälvande känslor kan jag identifiera mig med iallafall. Mer än någonsin.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)