torsdag, november 15, 2012

Den oändliga historien

RANT START:  (Säg inte att jag inte varnade dig.)

Alla har vi problem i vår vardag. Vissa är stora, andra är små, men gemensamt har de att det är drygt och tyngande att leva med dem varje dag. Well, många håller säkerligen inte med mig när jag säger att MITT största problem, min everyday beef är Stockholms lokaltrafik. (Sanningen är att det finns förmodligen en signifikant mängd personer som skulle säga att SL är mitt MINSTA problem, faktiskt.)

Hatet mot SL grundar sig långt tillbaka, till en tid då jag var fullständigt beroende av en buss på landet som gick två gånger om dagen på söndagar. Så långt ut från staden sträcker sig SLs makt. Avskyn späddes på under åren då 55 minuter på pendeltåget var min enda möjlighet att ta mig in till centrala huvudstaden. Pendeltåget som aldrig någonsin gick som det skulle.

Nu sitter jag i en sits där jag för nätta 800 svenska jävla kronor har det stora nöjet att varje dag åka tunnelbana. Och innan något geni där ute informerar mig om att jag kan välja andra transportmedel - håll käften för fan. Det finns inga alternativ. Jag äger en bil. Det finns inte pengar till att ha två bilar. Han jag kallar maken har 1,5 timmar till jobbet med lokaltrafiken - tio minuter om han kör själv. Jag har en halvtimma med lokaltrafiken, ja de dagar den kanske ungefär följer tidtabellen. Dessutom, precis tvärtemot vad du tror, så tjänar normala människor inte en massa pengar i lön enkom för att de jobbar i Stockholm. Jag har bara tre miljoner mer i bolån än vad du har. Yey me.

Any who, jag är mer eller mindre tvingad att åka lokaltrafiken minst två gånger per dag, men den senaste riktiga vidriga plågan är inte ens SL själva utan att varje morgon på tuben är som en förbannad omgång "who's who of human crap?"!

När jag lugnt och fint sitter på min plats vid fönstret så kliver nämligen Den Manliga Mannen in i vagnen. Han spejar runt sig och kommer fram till att sätet bredvid mitt, det är nog det bekvämaste att sitta på. Now, för er som inte känner till Den Manliga Mannen så är han en människa som antingen älskar sig själv eller hatar sig själv. Ironiskt nog kan de två motsatserna vara vilseledande lika. Den här versionen av Den Manliga Mannen™  var inte någon sådan där enorm ryssfemma-kille, utan en mer salt pinne-gubbe. 45-50-årsåldern. Ser ut att blåsa omkull när det är kuling ute... ni vet typen. MEN han är en Manlig Man, make no mistake om det faktumet.


Så han har tagit sikte på platsen bredvid mig och när han sätter sig ner så känner jag genast hur han mosar mig längst sidan av kroppen och på ett inte helt bekvämt sätt trycker upp mig mot fönstret. För trots sin tunna fysik så är han en Manlig Man, och Manliga Män tar plats, god damnit!!! Så han blåser upp sin lövtunna överkropp, trycker ut armbågarna ordentligt och bestämmer att eftersom han har kuk så är han i sin fulla rätt att ta upp 1,5 säten på tunnelbanan trots att han, längre fram när han leker kurragömma med sina barnbarn, kan gömma sig bakom en lyktstolpe.

För att inte se oproportionerlig ut så adderar han givetvis att sära på knäna så hans skrev helt plötsligt har ett vingspann på 120 cm eller nåt. (Det är tydligen 1,2 meter för alla er med problem att konvertera mått.) Det betyder att mitt feta arsle plötsligt ska rymmas på 20 cm eller så, and we aaaaall know att det inte kommer ske. Så, jag ifrågasätter med en fysisk kontring den Den Manliga Mannen's krav på utrymme och hugger honom i midjan med min armbåge och tänker "Take a fucking hint, bitch. Det är onsdag and I ain't vaken enough for din shit."

Needless to say så funkar det inte, utan Den Manliga Mannen™  beslutar sig för en motattack och halar upp en morgontidning ur fickan. SOM HAN MÅSTE LÄSA I MITT KNÄ. Och sen då, sen då? Jo, precis när jag tror att Herr Intelligens-inkontinens liksom fyllt skitmuggen för en dag så NYSER det aset. Och inte bara nyser, han nyser över mig, på mig, över-jävla-allt nyser han och när jag (hej, övertro på människosläktet) tror att damen mittemot ska säga åt honom att "HEY DUDE! MAN NYSER INTE PÅ FOLK SÅDÄR" så öppnar kärringjäveln käften och HOSTAR PÅ MIG. Och inte bara hostar, nooo, hon hostar över mig, på mig, över-jävla-allt hostar hon. Och jag har bara ett val. Som den morgontrötta människa jag är, och med en viss rädsla över att rättssystemet inte skulle förstå att det är fullt berättigat att mörda folk av anledningen att de hostar eller nyser på en... Så suckar jag. Gömmer mig i min halsduk. Och tänker "En dag ska jag bli ekonomiskt oberoende. En jävla dag. Och då tänker jag åka helikopter överallt. En helikopter med plats för EN person."

RANT END.




Läste du hela vägen är jag imponerad eller tycker du är lite tragisk som inte har något bättre för dig. jag är ledsen, men det är sanningen. I tells the truth.


1 kommentar:

Anonym sa...

Literally laughed out loud. Who's who of human crap? Classic,

 
www.stinnitus.com